Jag stjäl från mig själv

Hej
IIbland lyckas man ju bättre än man förväntat sig & då gäller det att suga på karamellen länge, länge.
Så idag bjuder jag på gårdagens gästblogginlägg på Företagsuniversitets blogg för Executiva Assistenter för jag tycker att det blev så bra (självskryt - kittlar dödsskönt i kistan) & det är någonting som är viktigt men som vi kanske inte sätter ord på, vi förutsätter bara att allt ska fungera, utan någon som helst ansträngning eller tanke.
Så håll till godo, här är min text om hur man blir ett team med sin chef.
Kram Maria

**************************************************************************************
Som ni kanske läst i presentationen av mig så hade jag & min chef inte någon toppenstart på vårt samarbete. Som tur är kan vi idag titta tillbaka på den tiden & skratta åt det & jag tror att vi båda ser oss som vinnare på den resa som vi har gjort tillsammans.
Vårt första samtal var verkligen inte roligt, han tittade mig i ögonen & frågade rakt & ärligt vad jag kunde göra för honom som han inte kunde göra själv. Det uppstod en besvärande tystnad kan jag säga…
Till hans försvar kan jag säga att han kom från en mindre del av vår koncern där alla skötte sin egen del & man hjälptes åt där det behövdes & samarbetet flöt bra eftersom man visste exakt vem som gjorde vad, när & varför samt att kontoret var inte större än att man lätt kunde fånga den man behövde prata med direkt när det behövdes. Han hade dessutom aldrig haft någon assistent och hade ju just därför inte fått se och uppleva vilken positiv skillnad det kan göra när man är en hårt arbetande chef med många olika uppdrag och många direktrapporterande.
Det måste ha varit en stor kontrast att komma till huvudkontoret i Stockholm där det inte bara är många fler personer, det är även olika bolag & längre beslutsvägar.
Men hur gjorde vi då för att få till det samarbete som vi har idag & som vi båda tycker fungerar bra? Till att börja med så bestämde jag mig under det där jobbiga samtalet, att jag minsann skulle besvara hans fråga med det jag kan bäst: att leverera som assistent!
Här kommer lite tips på hur jag tror man gör det på ett riktigt bra sätt:

• Ha tilltro till din egen förmåga - du måste vara självgående, leverera med kvalitet, göra skillnad, vara ödmjuk & samtidigt ha skinn på näsan.
• Ha förtroende för varandra – er relation måste bygga på ömsesidigt förtroende, öppenhet, integritet, lojalitet, ansvarstagande & tydlighet.
• Våga fråga, ifrågasätta & be om hjälp – du behöver inte kunna eller vara bäst på allt.
• Var ärlig med vad du kan & vad du inte kan, vad du vill & vad du inte vill. Vissa av våra arbetsuppgifter kommer med jobbet, så är det för alla, men våga be om hjälp från andra när du känner att det behövs.
• Var bättre än din chef på vissa saker & glöm inte att påminna honom/henne om det ibland.
• Lär dig vilka som är dina styrkor, se till att lyfta dem ytterligare & fortsätt att utvecklas därifrån du är.
• Ta reda på dina svaga sidor & jobba med dem för det som är dåligt kan alltid bli bättre. Om det är svårt, be om hjälp. Fråga om råd, be om återkoppling på ditt jobb & ditt beteende, lyssna i ditt nätverk, var nyfiken på vad du kan göra bättre eller på ett annat sätt.
• Våga tacka ja till utmaningar, våga se dina rädslor i ögonen & låt dig utvecklas till någonting större.
• Ha roligt på jobbet!

Idag har vi ett nära samarbete & vi kan ibland vara så synkade att vi tänker på samma sak samtidigt. Vi kompletterar varandra & han vet att jag gör det jag lovat & jag vet att han backar upp mig & står bakom de beslut jag fattar i min roll.
Naturligtvis ligger en stor del av vår framgångssaga i att vi synkar som individer och att våra respektive personligheter passar bra ihop – det är något som gäller i större eller mindre utsträckning i alla relationer. Där har vi haft tur, men en lika stor del handlar om ett medvetet och intensivt arbete med att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att vi ska kunna bli ett team och DET kan alla göra!